Förkylningen som jag har lyckats hålla borta under hela studietiden har nu kommit i fatt mig. Tänker inte delge er några äckligt beskrivande detaljer, utan det får räcka med att konstatera att jag nog tycker ganska synd om mig själv. Dock känner jag att sympatin från min omgivning har uteblivit.
Igår sov vi i törpet för första gången denna vinter, efter att ha tänt i kaminen och virat in oss i filtar blev det riktigt behagligt. Klockan nio var det dags för "Fjällbackamorden" med karaktärer från Camilla Läckbergs böcker. Första delen var riktigt spännande och ingen av de som jag misstänkte var mördaren även om det var många som hade fuffens för sig. Men det är väl så en bra deckare ska vara!
Självklart satt jag och analyserade och fundelerade över karaktärerna. Huvudpersonen Erika känns som Läckberg själv. Författarinnan som löser morden på sitt eget lassemajasdektetivbyrå-vis, gift med en polis som framställs som lite småkorkad som bara kan lösa morden tack vare att hans fru är den som hittar alla ledtrådarna åt honom. Jag vet inte om robissonpolisen själv kan identifiera sig med fjällbackapolisen eller om det bara är Läckberg som gör det?
Blev väldigt besviken att systern Anna som jag i böckerna alltid sett som en stark karaktär även om hennes val av karlar inte varit de bästa i denna version spelades av Sofia Zouagui, Sveriges mörkhårigaste blondin. Jag vet inte om det är de naiva ögonen, barnrösten eller bimbowannabe-attityd som stör mig men så fort hon visade sig i rutan skrek jag upprört.
Lyssnar lite på svärmors julklappscd och ska nu spela lite "så det kan låta" med makens familj, så nu är det tack för nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar