Jag har ständigt en ångest inom mig, att något hemskt ska hända min familj och mina nära och kära. Tänk om de skulle råka ut för en olycka, tänk om de skulle bli allvarligt sjuka.
Vad gör jag när någon av mina nära drabbas av cancer? Jag är ingen läkare, jag är inte Gud.
Jag gör det jag kan, jag ber till Gud varje dag att inte mina farhågor ska besannas, och jag ger av det jag kan ge!
Blodgivare har jag varit i många år, tre gånger om året går jag iväg till blodcentralen, jag får en festis och ett litet litet stick i armen. Jag sitter i en bekväm stol och småpratar med sköterskorna tio minuter, en kvart. Allt som allt offrar jag tre halvtimmar om året. Dessa tre halvtimmar räddar liv!
Efter min död, när min själ inte är i behov av min kropp längre donerar jag det som inte skrumpnat bort, kanske kan några organ räddas och ge liv till någon som fortfarande har många år kvar att leva, till skillnad mot mig som då är död och ovetande.
Men, jag vill göra mer! Jag gick nyss in på Tobias Registret, skrev ut en blankett, fyllde i och skickade in. Om någon behöver mina blodstamceller för att bli frisk från en livshotande sjukdom, så varsågoda.
Många kanske frågar sig varför jag vill donera till någon jag inte känner. Jag tänker så här. Om någon av mina kära blev sjuk eller skadad och de var beroende av att någon gett blod, donerat sina organ eller blodstamceller, då skulle jag verkligen hoppas på att det någonstans där ute fanns en åsa.
Jag skriver inte det här för att framhäva mig själv, för att visa hur duktig jag är. Nej, jag skriver det här för att DU ska förstå hur beroende vi är av varandra.
Ge av dig själv, det du kan, rädda ett liv!
Länkar
Bli blodgivare
Donera dina organ efter din död
Läs artikeln om Tobias registret här
Läs mer om hur du bli en stamcellsdonator här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar