Maran

Ännu en morgon vaknade jag upp kallsvettig och stressad, mardrömmarna gör att jag aldrig blir riktigt utvilad. 

Jag kan inte förstå det,  om dagarna är jag mer avslappnad än jag någonsin varit förut. Vi går i törpet och trampar, ingen stress. Vi grillar och umgås med makens familj och släkt.  När det är varmt, vilket det varit alla dagar sen vi kom hit för en vecka sedan, åker vi till någon mysig strand och fortsätter vårt slappade. 
Jag är så avslappnad att jag inte ens tänker! Allt är bortkopplat.

Varför drömmer jag då om trappor jag aldrig kommer upp för, om saker jag inte kan lösa? Varför vaknar jag mitt i natten?  Varför vaknar jag trött?